Hoppa till huvudinnehåll

I lagen om fiske (82 §) fastställs de ändamål till vilka medlen från fiskevårdsavgifter används. Lagen om fiske och fiskevårdsavgiften har som syfte att att säkerställa de naturliga fiskbestånden och goda fiskemöjligheter. Livskraftiga fiskbestånd kan utnyttjas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.

Fiskevårdsavgifterna roterar via statsbudgeten. I budgeten anvisas fiskevårdsavgifterna till jord- och skogsbruksministeriet. Eftersom budgeten görs upp på förhand känner man i det här skedet ännu inte till den exakta penningsumma som insamlats genom fiskevårdsavgifter under det aktuella året. Därför anvisar man för det budgeterade året samma summa som de insamlade medlen av fiskevårdsavgifterna uppgick till i det föregående statliga bokslutet.

Jord- och skogsbruksministeriet beviljar medel för planering och verkställande av vård av fiskevattnen, rådgivningstjänster, fiskeövervakning samt ersättningar till vattenägare för nyttjande av fiskevatten. Därtill ger ministeriet Närings- trafik- och miljöcentralerna rätt att fördela medlen regionalt.

Statsrådets finansutskott beslutar om allokeringen av medlen. År 2020 fördelades medlen från fiskevårdsavgifterna enligt 2018 års bokslut, vilka uppgick till närmare 8,6 miljoner euro. Vid fördelningen av medlen betonades säkerställande av mångfalden i de naturliga fisk- och kräftbestånden, främjande av hobbyfiske och fiskeövervakning. Medlen fördelades över följande mål:
Diagram över fördelningen av nyttjandet av fiskevårdsavgifterna. Samma som text.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hållbar användning och vård av fiskevatten 24 %

Förutsättningen för ett hållbart fiske är välmående fiskevatten och fiskbestånd. Fiskeriområdena ansvarar för planering och verkställande av nyttjandet och vården av fiskevattnen. Fiskeriföravgiften används för att finansiera bland annat utplantering av fisk och restaurering av livsmiljöer, fiskeövervakning och fiskeverksamhet för ungdomar.

Fiskeriområdenas verksamhet 14 %

Planenligt nyttjande och vård av fiskevattnen kräver välfungerande administration. Kostnaderna för fiskeriområdenas verksamhet täcks delvis med medlen från fiskevårdsavgifterna. Fiskeriområdena är skyldiga att göra upp en plan för nyttjande och vård av fiskevattnen inom området.

Fiskerinäringens rådgivningstjänster 18 %

Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation och Centralförbundet för Fiskerihushållning med sina medlemsföreningar rådgör fiskare, fiskeriområdena och fiskevattenägare. Därtill erbjuder organisationerna utbildning, hjälper unga fiskare och inspirerar människor till fiske och vård av fiskbestånden. Organisationerna får understöd ur medlen från fiskevårdsavgifterna.

Ersättningar till vattenägare 36 %

Fiskevårdsavgiften berättigar till att fiska med ett spö och bete i nästan hela Finland oavsett som äger vattenområdet. Vattenägarna ersätts för den belastning som spöfisket orsakar för fiskevattnen ur medlen från fiskevårdsavgifterna. Avgiften återgår till fiskarnas fördel, eftersom ersättningarna fördelas enligt vilken omfattning belastningen av spöfisket har på vattenområdet. Fisketrycket utreds genom undersökningar. Fiskevattenägarna använder sina erhållna medel från fiskevårdsavgifterna till framför allt vård av fiskebestånden.

Kostnader orsakade av insamlingen av avgifter 7 %

Fiskevårdsavgiften kan inte insamlas utan information om dess lagenlighet och betydelse för fiskerinäringen. Bland annat tidningen Suomu har finansierats ur den här andelen. Insamlingen av avgiften kräver även informationstekniska system där fiskarna kan betala sina avgifter.

Fiskerinäringens registerkostnader 1 %

Med medlen från fiskevårdsavgifterna finansieras kostnader i samband med fiskerinäringens register i enlighet med lagen om fiske 94 §.

Se exempel på projekt som under de senaste åren finansierats med fiskevårdsavgifter. (på finska)

Läs mer om ämnet i lagen om fiske (82 §) (finlex.fi)