Hoppa till huvudinnehåll

Viltstammarna

Stammarna av jaktbara viltarter varierar på naturlig väg. Det förekommer dåliga år, toppår och allting där emellan. Många metoder för uppföljning av viltstammarna har tagits fram. Gemensamt för alla metoderna är att det viktigaste grundläggande arbetet görs på frivillig väg av jägarna. Naturresursinstitutet (Luke) har ansvaret för att sammanställa informationen och producera stamuppskattningar.

Vilttriangelinventeringarna som görs i juli–augusti utgör grunden för regleringen av jakten på skogshönsfåglar. Varje år inventeras 800–900 trianglar på olika håll i Finland av frivilliga jägare. Forststyrelsen bidrar också till inventeringsarbetet med sin insats. Resultaten är en uppskattning av tjäderns, orrens, järpens och ripans stamtäthet (individer/kvadratkilometer skogsmark), kullarnas genomsnittliga storlek och stammens utveckling jämfört med tidigare år.

I Övre Lapplands fjällterräng används hönshundar i uppföljningen av ripstammen. Hundarna letar upp ripor längs inventeringslinjer, som är desamma år efter år. Metoden används också i Sverige och Norge.

Stammarna av jaktbara sjöfåglar och deras häckningsframgång följs upp med hjälp av så kallade inventeringspunkter. Kontrollen av stora rovdjur grundar sig på de observationer som rovdjurskontaktpersonerna gjort. Antalet älgar uppskattas bland annat utifrån informationen på älgobservationskort.

Mer information om uppskattningarna av viltstammarna (luke.fi).

Kvoter

Ordet kvot förekommer i många sammanhang på Forststyrelsens webbplats, i tillståndsbeslut och i anvisningar. Det kan vara en god idé att förklara vad som döljer sig bakom ordet.

Forststyrelsens dimensionering av jakten grundar sig på ett kvotbeslut som fattas vart tredje år. I kvotbeslutet fastställs regionalt hur många jägare som kan jaga samtidigt på statens mark. Beslutet påverkas bland annat av information om jakttrycket per tillståndsområde, variationen i hönsfågelstammarna på lång sikt och den respons som jägarna gett. I Norra Finland, i området med fri jakträtt, hör man alltid också lokala jaktvårdsföreningar i samband med beredningen av kvotbeslutet. I samernas hembygdsområde hör man sametingen.

Jakt- och fiskeplanerarna fastställer det maximala antalet jaktdygn som kan säljas för varje jaktområde. Antalet jaktdygn grundar sig bland annat på hönsfågeltätheten, kvotbeslutet och fångsten per jaktdygn under tidigare år. Tillstånd säljs i två faser, på sommaren och på hösten. På sommaren säljs enligt försiktighetsprincipen endast en del av tillstånden. Det slutliga maximala antalet jaktdygn per tillståndsområde fastställs utifrån resultaten av vilttriangelinventeringarna och den tillståndskvoten säljs på hösten.

Ett jakttillstånd har en specifik fångstkvot. Under ett dygn får jägaren skjuta ett visst maximalt antal individer av småviltet i fråga. Genom att hålla sig till fångstkvoten säkerställer jägaren att jakten är hållbar.


 

Hur planeras antalet hönsfågeltillstånd och hur säljs de?

Fångstrespons

Genom att alltid lämna fångstrespons efter en jakttur bidrar du till att trygga framtiden för din hobby. Uppgifterna i fångstresponsen används i den årliga planeringen av jakten. Målet är bättre vård och hållbart utnyttjande av viltstammarna. Uppgifterna bearbetas i Planerings- och uppföljningssystemet för vilthushållningen. Med systemets hjälp dimensionerar jakt- och fiskeplanerarna försäljningen av tillståndsområdesspecifika jakttillstånd för att uppnå en ekologiskt och socialt hållbar nivå. Fångstresponsen från tidigare år används också i beredningen av jaktens kvotbeslut.

Finslipa alltså din investering i naturen och lämna fångstrespons!

Jakttider

Jord- och skogsbruksministeriet kan införa begränsningar eller förbud som gäller jakt, om en viltstam utsätts för risk i sitt utbredningsområde eller en del av det. Innan åtgärder vidtas ska ministeriet höra Finlands viltcentral och jaktvårdsföreningarna.

Ett jaktförbud kan införas för högst tre år. Jaktförbud som gäller endast en del av jaktsäsongen kan också införas på skogshönsfåglar. Om vilttriangelinventeringarna som görs i slutet av sommaren visar att hönsfågelstammarna har minskat avsevärt lämnar Finlands viltcentral en uppskattning av vilka begränsningar som behövs till Jord- och skogsbruksministeriet. Utifrån förslaget gör ministeriet upp ett utkast till förordning och skickar den för utlåtande till bland annat jaktvårdsföreningarna.

Förordningen om jakttiderna träder i kraft två veckor efter att den meddelats, så i praktiken kan den träda i kraft tidigast i början av september.

Om Forststyrelsens jakttillstånd har sålts för ett område och en tidsperiod när all jakt på skogshönsfågel förbjuds genom förordning, dras tillstånden in och pengarna som betalats för dem återbetalas i sin helhet till kunderna.