Planering av jakt

Jakttillstånden ger inga intäkter till staten. Influtna medel används för planering av jakt,  organisering av tillståndsförsäljningen, kommunikation och viltvård. Specialsakkunniga inom jakt dimensionerar jakten på statens områden så att viltstammarna inte äventyras.

Vi behöver alla göra en insats för starka viltstammar. Viltstammarna inventeras varje år med frivilliga krafter. Bytesmängden kan endast följas upp med hjälp av de bytesrapporter som du lämnat in. Med hjälp av vilt- och bytesuppgifter kan man beräkna lämpliga antal jakttillstånd för varje område.

Intäkterna från tillstånd har betydelse

Jägarnas tillståndsavgifter används bland annat till att restaurera ripmyrar, flarkar för gäss, kärr där skogshönsfåglar kan gömma sina ungar och våtmarker. Själva jakten kan också vara till nytta för miljön. Exempelvis jakten på små rovdjur gynnar inte bara småvilt, utan även många andra arter. Därför tillhandahåller Forststyrelsen förmånliga tillstånd för jakt på små rovdjur i sina tillståndsområden.

Vi underlättar fjällrävens bobyggande i Övre Lappland bland annat med hjälp av intensifierad rävjakt. Forststyrelsen ersätter jägarna för kostnader för rävjakten, så att räven inte tar över fjällrävens livsmiljöer.

Uppföljningen av viltstammarna är mångsidig. Forststyrelsens personal gör bland annat vilttriangelinventeringar på statens mark. En typ av uppföljning är ripinventeringen i Lappland, som sedan 2008 görs med hjälp av hönshundar. Järvinventeringar och tryggandet av skogsrenarnas framtid hör också till Forststyrelsens arbete.

En del av tillståndsmedlen investeras i forskning. Forststyrelsen bedriver ingen forskning utan beställer exempelvis forskning i ripans förhållanden i barrskogsbältet från Naturresursinstitutet (Luke), i syfte att försöka utreda orsakerna till den radikala minskningen av ripor och hitta metoder för att bromsa upp utvecklingen. I nordöstra Österbotten har man forskat i tjäderns spelplatser och valet av livsmiljö för kullarna. Orrens spelplatser har också kartlagts.